Idag eller imorgon... | Fredag 2008-02-29 | 05:25

...kommer räknaren att nå 10.000 besökare. Lämna en rad om du är den lyckliga.

Namnsdag | Torsdag 2008-02-28 | 21:00

Firar ni namnsdagar? Det brukar inte jag göra, men idag blev det andra bullar. Fick en hel del gratulationer och på eftermiddagen åkte jag, Andreas och Robert till Ica för att handla fika.

Varje gång jag handlar på Ica och passerar bröddisken lägger jag märke till butterkakorna som ligger där och ser så oemotståndligt goda ut. Jag vet egentligen inte varför jag aldrig köpt någon, men idag slog jag till. Köpte även Ben & Jerry's Cockie Dough och Chocolate Fudge Brownie samt frukter till en fruktsallad vi slängde ihop. Givetvis blev det Lauritzen-sås till den. Sen åkte vi hem till oss och kalasade stort.

Vi har även spelat Guitar Hero III med dubbla gitarrer, det var så himla mycket roligare än att spela med bara en. Ska nog önska mig en extra i födelsedagspresent (bara 2,5 vecka kvar).

Facebook | Onsdag 2008-02-27 | 20:30

Idag loggade jag in på Facebook. Har inte vart där sen det 28:e oktober. Tycker att sidan är rörig och rätt störig med alla requests och invitations. Så jag hade tänkt lägga ner den.

Men idag hade det dykt upp en del friendrequests, däribland Lisa Maurin som jag umgicks med flitigt under tiden vi hade Zambo. I och med att mitt intresse för Ridgeback-världen försvann, försvann även hon (till utlandet). Fick ett julkort för ett par år sen, men det var tyvärr utan avsändaradress.

Åh, det var så kul att höra ifrån henne. Antar att jag får hänga kvar på Facebook ett tag till nu då.

Peppar peppar up my ass | Onsdag 2008-02-27 | 17:05

Jag brukar vara förkyld ofta, var och varannan dag brukar jag ha ont i halsen och vara täppt i näsan. Men nu var det jättelänge sen, säkert minst två månader, och det är väldigt ovanligt. Nämnde det på jobbet igår, kom på mig och sa "peppar peppar ta i trä" illa kvick.

Tror ni att det hjälpte?

Näe, för imorse vaknade jag upp med täppt näsa, ögonen kliade som bara den och jag nös flera gånger om.

Skulle ha tränat innebandy idag, men jag skiter i det (Carina och Sara skulle ändå inte dit idag och jag är inte tillräckligt modig att gå själv än, haha ;P).

Istället ska jag träffa Hanna. Hon kommer hit om någon timme. Trevlans.

Men jag kan ju fortfarande ångra mig | Måndag 2008-02-25 | 23:00

Jag vill ha långt hår. Längre hår. Nån decimeter längre än vad det är nu. Det har jag velat länge. Men det blir inte längre än så här. Inte av sig självt.

I två år har jag pratat extensions med min frisör. Om olika metoder, tillvägagångssätt, efterarbete, hållbarhet, färg, struktur och pris.

Idag har jag bokat tid.

Det känns faktiskt lite skrämmande. Tänk om det inte blir bra. Tänk om jag ångrar mig. Och nej, det är inte bara att klippa av det, inte när man lagt ner x antal kronor på det.

Trevligheter | Måndag 2008-02-25 | 22:10

Jag har precis sett klart på de där två avsnitten av Prison break. Det är så spännande att jag ibland måste titta bort.

Förra veckans hårdträning gav en rejäl träningsvärk. Ni skulle sett mig i fredags, Andreas skrattade gott och sa att jag såg ut som en gammal nödig tant när jag gick i trappor.

Jag shoppade med Mia i fredags. Bland annat ett par tröjor, ett bälte och presenter till bonuskusin Henke som fyllde 16 år dagen efter. Sen åt vi tacos och tittade på "Let's dance" och "Se upp för dårarna" hemma hos Mia & Per.

På tal om Henke så hade vi fått tillsagt att han skulle grattas i lördags runt 13. Vi hade gjort oss iordning, klockan var 12:30 och vi satt bara och väntade på att åka. Då ringer Yvonne (Henkes mamma för er som inte vet) och berättade att han skulle firas först dagen efter. Hon hade glömt bort att höra av sig. Ringde till pappa som sa att de fått reda på det kvällen innan, men även han hade glömt bort att meddela oss. Snopet.

Så där stod vi iordninggjorda för kalas, typ "jaha, vad ska vi göra nu då?" Fick en idé om att möta upp Kashba & Rogs på Heron City för bio och mat, men det avfärdades så fort vi insåg att det bara gick skit på bio. Istället tog vi en promenad till Ica där vi handlade fikabröd för att överraska Andreas föräldrar och syster med. Där bjöds det på hembakad pizza och vi blev kvar till midnatt.

Igår blev i alla fall kalaset av. Efter en tipspromenad med Malena och dogsen åkte jag och Andreas dit med presenterna (Chanel Allure Sport, ett par Oakley-goggles och pannacotta- och Brylépudding-mix som han typ älskar över allt annat). Blev kvar där hela kvällen och hann med både smörgåstårta, vanlig tårta, tacos och film.

Bara för att | Torsdag 2008-02-21 | 19:30

Snowboard i tre dagar, ett hårt moves-pass i förrgår, innebandyträning igår och skridsko- åkning idag. Gissa om min kropp är mör?

Har två Prison break avsnitt som ligger och väntar, men lägenheten är i stort behov av städning så borde kanske ta tag i det först. Seeegt som bara den.

Livet leker, eller något i den stilen | Onsdag 2008-02-20 | 23:05

Gudars, klockan är redan 23 och jag ska upp om 7 timmar. Fastnade som vanligt vid bdb.

Men jag hade bestämt mig för att blogga idag och det står jag fast vid.

Vet ni, jag mår hur bra som helst. Helgen i Sälen har varit helt fantastisk. Jag och Carro har haft grymt kul både i backarna och på HC där vi dansat järnet tre nätter i rad. Jag är jätteglad att just hon följde med. Mina magbekymmer är som bortblåsta, två vänner kommer att flytta närmre och jag tränar för fullt.

Igår blev det som vanligt moves och jag har kommit på att det blir roligare och roligare för varje gång. Och idag har jag gjort något jag aldrig trodde att jag skulle göra - jag har tränat innebandy med ett tjejlag som är riktigt bra. Och vet ni, jag gjorde 4 mål, det ni!

Jag har gått två lärorika utbildningar igår och idag, bokat en kurs i förarbevis för båt, en Londonresa och så ska jag anmäla mig till streetdance. Sen har jag bokat en annan sak också, men det kan jag inte avslöja här och nu.

Det är vår i luften och många roligheter närmar sig med storsteg.

Det där om varslen på jobbet orkar jag inte bry mig om just nu. Så det så!

Varsågoda | Tisdag 2008-02-12 | 17:15

Det är ju inte meningen att folk ska behöva gå och spekulera, så:

I onsdags fick vi reda på att ett antal personer kommer att bli varslade och som vanligt lyder regeln "sist in först ut". Varslen kan komma vilken dag som helst och ingen vet hur många personer det rör sig om. Men en sak vet man, och det är att jag ligger rätt riskgt till trots mina 8,5 år i kommunen.

Det är uppenbart att jag behöver lära mig hur man lösenordsskyddar vissa inlägg i bloggen.

Fjällen - here we come! | Måndag 2008-02-11 | 16:20

Jo, jag nämde ju Sälen, Åre och diverse resestrul...

På torsdag åker vi till Sälen. Med samma gäng som förra året, nästan. Jeppe och Mattis är utbytta mot Andreas kompisar Marcus och Oskar och jag skulle ha tagit med mig Marie istället för Lisa. Men härom dagen bestämde Marie sig för att inte följa med. Jag började genast tänka ut alternativ då Marie sa att hon redan hade fixat en ersättare. Det visade sig att det kommit på tal flera dagar tidigare så blev först ställd eftersom ingen hade sagt något. Men!, ersättaren var ingen mindre än Carro så det visade sig ju vara ett mycket bra alternativ. Vi är lika åksugna så det kommer att bli perfa.

Vår allas Peppe (Wallmans-Peter) har börjat jobba på Wallmans i Åre och vi har pratat om att göra två flugor på smällen (eller hur är det man brukar säga?) och ta oss dit. Först skulle vi åka vecka 13, men han kunde fixa gratis tåg vecka 10, 11 och 14 så vi tänkte byta. Men sen bestämde vi oss för att flyga för det visade sig vara betydligt billigare. Vi skulle bo hon honom. Men i fredags kom han på att Lindas familj skulle komma upp då, så vi började leta andra boendealternativ men förjäves. Allt var fullbokat. Igår kväll ringde jag honom för att kolla om han inte kände någon som skulle kunna ha oss inneboende och då visade det sig att Lindas familj inte alls skulle vara där hela vecka 13 utan bara sön v. 12 - ons v. 13. Vi som ändå inte tänkte komma förrän ons eller tors. Så igår kväll bokade vi flygbiljetter. Jag, Andreas, Henke och Marcus drar till Åre ons v. 13 - mån v. 14. Wihooo!

Oj vad det spekuleras | Måndag 2008-02-11 | 15:50

Nej jag är inte gravid. Nej jag har inte gått ner i vikt. Och nej jag mår inte illa för att jag kännt mig sårad eller vad det nu är. Jag har bara drabbats av någon magåkomma som jag delar med fler på jobbet.

I fredags natt (efter att ha mått illa i 22 timmar i sträck och knappt sovit en blund) ringde jag till pappa. Han hämtade mig och jag åt katrinplommon tills jag somnade av utmattning. Vaknade några timmar senare, gick på toaletten och efter bara några minuter hade både illamåendet och allt maginnehåll försvunnit.

Lördagen tillbringades hemma hos pappa och Åsa (som ansåg att jag behövde bra mat och vård) medan Andreas sov ut efter sitt nattskift. Vi åkte en sväng in till Nyköping där vi provkörde bilar (de vill ha en ny mindre miljöbil), strosade i möbelaffärer, vilade, åt god laxmiddag och tittade på Melodifestivalen - mycket trevligt.

På söndagen var magen helt återställd och jag umgicks med lillkusin H hela långa dagen. Förutom diverse resestrul ang. Sälen och Åre så dekorerade jag naglarna, hjälpte honom med läxan (konsumentkunskap), vi lagade köttfärssås, spelade Fifa 08, bakade en kladdkaka som vi åt med bonusfamiljen till filmen "The Golden Compass".

En fasad byggd på ett leende? | Måndag 2008-02-11 | 15:30

På ett sätt ångrar jag att jag la ut det där inlägget i onsdags. Telefonerna ringer, oroliga föräldrar och vänner hör av sig och undrar. Jag är jättetacksam för det, men meningen är inte att oroa. Det är ingen fara med mig. Jag är inte mer än människa, jag har dåliga dagar och jag har rätt att tala om dem. Jag mår bra nu.

Apelsin tack | Fredag 2008-02-08 | 14:45

Min mage har varit i uppror sen i lördags, jag har haft magknip titt som tätt och sprungit på toaletten. I måndags var magknipen betydligt värre så jag stannade hemma från jobbet. Det släppte framåt förmiddagen och sen dess har jag varit på jobbet trots att min mage fortsatt krångla då och då.

Imorse vaknade jag illamående. Jag har varken lust, tid eller råd att vara sjuk och hemma från jobbet så jag masade mig iväg. Illamåendet höll i sig hela förmiddagen, inte så att jag trodde att jag skulle kräkas men tillräckligt för att det skulle störa mitt arbete. Kl. 11:35 stod jag inte ut längre så jag gick hem.
Tillslut lyckades jag somna. Vaknade 1,5 timme senare - illamåendet hade släppt!
Men strax efter att jag gått upp smög det sig sakta men säkert på igen.

Något av det värsta jag vet är att må illa. Inte att kräkas utan just själva känslan innan. Kräks man går ju illamåendet över.

Jag har bara ätit frukost och druckit ett glas samarin idag. Ändå är jag inte alls hungrig. Bara jag tänker på mat så tar det emot. Det enda jag skulle kunna tänka mig att stoppa i munnen är en saftig apelsin, det skulle gå bra tror jag. Älskling har åkt och handlat

Tusen tack | Torsdag 2008-02-07 | 22:35

Det har varit full rusch hela dagen så jag ids inte skriva för sängen kallar.
Jag vill bara tacka fina vänner för värmande ord och stöd. Utan er? Puss
Förresten så mår jag bättre idag.

Livet är inte alltid en dans på röda rosor | Onsdag 2008-02-06 | 21:40

Vet ni, jag tvekade en hel kvart innan jag tillslut laddade upp nedanstående inlägg. Jag är rädd att ni ska döma mig och tycka illa om mig när jag utelämnar mig sådär. Jag är feg men ändå ganska modig. Modig som vågar visa att jag inte är så stark som många tror. Det känns läskigt men ändå lite skönt. Skönt att våga vara ärlig.

Jag vill ha feedback. Vad vill ni läsa om? Vad vill ni att jag skriver om?

Sårbart | Onsdag 2008-02-06 | 21:05

Vissa vänner har lagt märke till att allt inte står rätt till. Vissa vänner har fått ett sådant intryck av bloggen. Vissa vänner har undrat och frågat.

Jag är oftast en glad person med många roliga upptåg, utåt i alla fall. Men hur är det egentligen inuti?

Jag är rätt feg. Feg om vad människor ska tycka om mig. Mamma har alltid sagt att man inte kan vara omtyckt av alla. Jag vet att det är sant, men för mig är det otänkbart. Jag har någon slags oskriven regel om att alla måste tycka om mig. Och om jag vet att någon inte tycker om mig mår jag otroligt dåligt och försöker få den personen att tycka om mig. Samtidigt har både mamma och pappa uppfostrat mig med att man ska smälta in, inte sticka ut och absolut inte göra något som får dem att skämmas över mig. Tvetydigt.

Så egentligen skulle jag låta bli att skriva nu, nu när jag känner mig så här. För jag har upptäckt att det är enklast att skriva om vardagliga saker som väder och vind. Att skriva om känslor däremot, det är betydligt mer komplicerat och sårbart. Att skriva om känslor är i och för sig inte så svårt, men folks reaktioner är inte alltid så okomplicerade. Vissa engagerar sig mer än tillräckligt och oroar sig mer än nödvändigt, medan andra dömer en enbart utifrån det man skrivit och drar en massa ogrundliga slutsatser.

Jag har börjat analysera mig själv mer och mer den sista tiden. Jag har börjat tänka på HUR jag reagerar och fungerar i olika situationer och framför allt VARFÖR. Jag har helt enkelt börjat försöka lära känna mig själv, för att kunna utvecklas till en bättre människa. Och det först nu, efter 27 år, kan ni tänka er.

Ibland önskar jag att jag inte skulle tänka och analysera så mycket, för det är inte alltid så enkelt att konfronteras med sanningen. Men å andra sidan så antar jag att det är nyttigt.

Som sagt så skulle jag låta bli att skriva nu, men risk för att "säga för mycket". Men allt brukar kännas lättare när jag har skrivit av mig. Jag brukar välja att skriva liknande texter som ett brev till mig själv eller till personen/personerna det berör. Någon enstaka gång överlämnar jag det, men oftast stannar det hos mig i tryggt förvar. Idag väljer jag att skriva offentligt, för jag anser att det är tråkigt att läsa om bara väder och vind, ingen direkt person är inblandad och så handlar inte detta om något specifikt ställningstagande utan bara en känsloreflektion.

De senaste dagarna har jag flera gånger blivit sårad av olika personer i min närhet. De har inte direkt sagt eller gjort något elakt, men deras beteende har fått mig att känna mig besviken, ledsen, kränkt och arg.

Ibland väljer jag att säga vad jag tycker, för att förklara och förhoppningsvis få förståelse, men det kan få konsekvenser som att folk blir arga, hugger tillbaka och snackar skit. Så ibland väljer jag att att inte säga någonting alls. Men blir det bättre? Nej, för är man tyst då är man svårläst, likgiltig, konflikträdd och/eller tjurig.

Jag har lärt mig att jag fungerar väldigt olika beroende på vilken grupp jag befinner mig i. Känner jag mig trygg i gruppen vågar jag säga vad jag tycker. Känner jag mig otrygg är jag tyst. Det är rätt självklart. Det jag inte förstår mig på är varför jag fungerar så olika i nybildade grupper. Oftast orienterar jag mig ett tag i tysthet, avvaktande läser jag av gruppen. Men ibland intar jag en ledarroll direkt. I vilka situationer/grupper gör jag det?

Jag har kännt mig ur balans ett tag (vad det huvudsakligen beror på tänker jag inte gå in på här) så efter att upprepat blivit sårad krävs det inte mycket för att få bägaren att rinna över. Och när jag idag fick ett besked om att en otrygg framtid väntar blev kvällen förstörd. För som vanligt kan jag bara fokusera på en sak - vilket jag då gör till 200%

Snälla, såga mig inte för att jag för en gångs skull vågar.